Hällristningarna

Under bronsåldern för tretusen år sedan ristade människor in figurer och tecken i berghällar. I Blekinge finns sju områden med hällristningar, flera av dom på kustvägen sydost.

Vattenvägarna hade stor betydelse under bronsåldern och de större hällristningsområderna ligger i skärgårdsområden. På hällarna vid länets forna kust kan du se bland annat bilder av skepp, fotsulor, hästar och skålgropar. Skålgropen är den vanligaste ristningssymbolen och har funnits ända från stenåldern och in i järnåldern.

Motiven utgörs av människor, skepp, hästar och ryttare, hjortdjur, solhjul, fotsulor och skålgropar. Hällristningarna är daterade till bronsåldern, omkring 1000 före Kristus.

Solkors, även kallat ringkors, hjulkors och solhjul, är en symbol som består av ett grekiskt kors omgivet av en cirkel. Det var en vanlig symbol i skandinaviska hällristningar så tidigt som i bronsåldern och har kunnat symbolisera solen, hjulet och särskilt hjulen på solens vagn.

En skålgrop (också kallad älvkvarn), är en grop huggen i sten eller berghäll med storlekar allt från 5-10 mm diameter upp till över 300 mm.

Trots att man talar om ristningar så är skålgropar, liksom andra hällristningar, för det mesta inhuggna med en knacksten. I vissa fall har motiven även blivit skapade med någon form av mejsel.

Den vanligaste tolkningen av groparna är att de spelat en viktig roll inom fruktbarhetskulten. En hypotes är att man rituellt malde sädeskorn i dem, eftersom de flesta ligger i anslutning till forntida åkrar.

21 december 2016